Istituto Cimbro - Kulturinstitut Lusérn

DI DRAI HAILEGE KÖNIG

Ogni anno, appena scende la sera nei tre giorni che precedono l’epifania, gruppi di bambini girano di casa in casa per ricordare, attraverso una canzone - che noi tutti non possiamo fare a meno di cantare assieme a loro - la nascita di Gesù ed il viaggio che li portò dal lontano Oriente a Betlemme guidati da una stella. Sebbene secondo alcune analisi la tradizione altro non sia che il tentativo, messo in atto dal Concilio di Trento, di arginare credenze e feste pagane fortemente diffuse in questo periodo invernale, è ormai una piacevole e consolidata consuetudine aspettare i “cantori della stella” nelle giornate del 3, 4 e 5 gennaio per rivivere con loro la tradizione dell'annuncio del Natale.

Balda geat oine di sunn, atz drai, viare un vünve von hochnach, paiparen hèrta. Atz Lusérn boazparz ke, an abas odar in åndar, bartnsa rivan in haus zo vaira pitt üs, singante, ke ’z izta gibortet Gottarhéar. Ja, bar soin nå zo reda von Tre Re, di Drai Hailege Khönig; ma saibar sichar ke sa soin gest lai drai un boazpar umbrómm sa håm augivånk, vor tausankhar djar, zo macha an söttan lången bege? Lesante bazta iz khent gischribet vor schiar zboatausankh djar, darvérbar ke di Magi soin gest laüt boda håm gebizzt an hauf sachandar, sa håm gikhent di stèrn un in hümbl, håm gikhånt zeln un roatn gerècht un soin gest guat zo vorstìana bazta håm giböllt khön di intrüam o. Dise laüt håm gebizzt ke, an tage, berata gibortet a Khönig, nèt ummandar boda hatt earde un gèlt un schafft in laüt azpe ’z soindarar gest in di sèlln zaitn, ’z iz gest a Khönig boda earde hatt gihatt khummana un in soi lem in laüt hattaren nia geschafft ma lai gezoaget bia sa hettant gemak tüan zo leba gerecht helvante in åndarn laüt o. Di Magi håm gibarnt ke dar iz gest gibortet umbrómm sa håm gisek soi stèrn, un, gianante nå dar stèrn, soinsa gerif a Betlèmme. Biavl sa soin gest dise Hailege Khönig iz gischribet at khummana sait, ma boazt lai ke ’z iz nèt gest ummadar alùmma; bar håm hèrta gigloabet ke sa soin gest drai umbrómm sa håm giprenk drai gischenkh in khlumma khin. ’Z golt umbrómm ’z iz eppaz boma gètt lai in an Khönig; dar incenso, umbrómm sa håm darkhennt ke ’z iz a bichtegez mentsch; un di mirra, boda iz khent ginützt balda iz gistorbet eparùmmaz, zo gidenkhanaz ke, an tage, mochpar alle stèrm. Seånka azma gloabet ke di traditzióng von Tre Re, iz khent augilekk lai vor viarhundartunvüchtzekh djar, pitn Hailige Konzìl vo Tria, zoa zo süacha zo macha stèrm åndre tradizióngen bodada soin gest in di sèlln zaitn un boda nèt soin gest gipuntet pitt Gottarhéar, un seånka azta in di altn puachan izta gischribet gåntz biane at dise laüt boda soin khent her vodar mòrgassait, da atz Lusérn di Tre Re veln nia zo khemmanaz zo venna. Sa soin augirüstet azpe bar gloam ’z soinda gest ågilekk di Magi, håm a givèrbata stèrn boda laüchtet un, azza aulesan gèlt, gemsaz in khindarn bodasan håm mengl. Liabe Tre Re, bar paitnaz ’z djar boda khint o!

Presentato a Trento il 26 e a Lusérn il 30 dicembre, il nuovo libro di Andrea Nicolussi Golo.

DI ROCCIA DI NEVE DI PIOMBO

Ha preso il volo l’ultimo libro dello scrittore cimbro Andrea Nicolussi Golo Mu; un romanzo, sicuramente autobiografico, che racconta, attraverso l’esperienza umana dello scrittore, gli anni in cui una nuova generazione arrampicava montagne senza cime.

Sa håmsan geredet un geschribet sa at mearare saitn; bar soin nå zo reda von lest puach von ünsar schraibar, dar Andrea von Mü. ’Z puach iz khent gezoaget vor d’earst bòtta ka Tria in da groaz manifestatziong “MontagnaLibri„ in da schümma sala vodar Sosat; an hauf di laüt boda soin zuarkhent, nèt lai laüt boda khennen in Andrea vonan lem un boden håm gesek aubaksan, ma vil boda schraim un vil boda, vor arbat, lesan puachan un khön un schraim daz soi at dise puachan. ’Z puach iz khent auzgedrukht von editór “Priuli & Verlucca„ un iz toal vodar kolòna “I Licheni„ ; zo reda pinn ünsar Andrea izta gest dar diretór von “Trentino„ un “Alto Adige„ dar gekhennate Alberto Faustini. Di laüt boda dar Andrea macht lem in soi puach khemmen abe von pèrng, vo khlummane lentla azpe Lusérn; ’z soinz baké, ’z soinz arbatar, ’z soinz sinamài terorìstn. In vünve soinsa gesotzt uminùm an tisch, viar månnen un a baibe; ’z soinz di djar sèchtzekh un, ånka azta eppaz heft å zo mövrase, zo giana pezzar, in di fabrike von groazan stattn di laüt arbatn no azpe vichar un azpe vichar khemmensa geschètzt un genützt. Asó da schümma Nives auz pa boch pintet au soi långez roatz har un alln draitzekh sekónde spèrtze viar guìn, alln vünfunviartzekh nimtze zohentn an naüng tòkko, un asò in gåntz tage, da gåntz boch. Laüt boda håm gegloabet ke lazzante soi khlumma lånt au attn pèrge hettatnsa gevuntet a pezzarz lem; laüt boda vil vert pükhan in khopf un gian vürznen un, a tiabas a bòtta, epparùmmaz vånk an valsan bege, an schaülan bege bodaz vüart zo tüana letzez. ’Z izta guatz o vo diese laüt in naüge libar von Andrea, ’z izta di hoffe boda gitt kraft in allz daz sèll boda dise laüt tüan odar böllatn tüan, ’z izta ’z lem un di bèlt gesek pinn oang von djungen; djunge boda, in tà vo haüt, soin khent eltar un, saugante hintarbart, soinsa guat z’sega di sèlln zaitn pittn “oang von eltarn„ un khånen darkhennen di velar boda soin khent gemacht.  

AN TAGE IN HAUS VON PRÜKK

Grande successo per il “Natale alla Haus von Prükk”, manifestazione che ha visto coinvolto non solo le principali realtà associative di Lusérn e dell’altopiano cimbro, ma soprattutto i tanti “figuranti” di Lusérn che hanno dato vita alla rievocazione.

Vil di sachandar boda soin khent gemacht in lånt von lusérnar untar di Boinichtn; an hauf sachandar, saiz vor di lusérnar, saiz vor di vil laüt boda soin zuarkhent at d’ünsar hoachebene. Ummaz vo disan hatt gemacht bidar lem, vor an gåntzan tage, daz ünsar “Haus von Prükk„ , ’z haus von lusérnar. Atz achtunzbuantzekh von kristmånat, Kamou, APT, Dokumentationszentrum Lusérn, Kulturinstitut, Toalkamòu, Khnöpplveròin un vil, vil åndre håm gemacht lem, alln in laüt boda soin zuargerift, “an tage vo vor hundart djar in Haus von Prükk„. ’Z hatta ågeheft dar Luis von Kastelé redante von lest puach auzgedrukht von Dokumentationszentrum bodaz gedenkht allz bazta iz auzgevallt benn ’z izta auzgeprocht daz earst bèltriage; biane spetar, di zene mòrgas, dar Fiorenzo von Kastelé hatt gemacht khennen, in fremmegen boda soin zuarkhent, an toal vodar ünsar kultùr: hèkse, trutn, örk, Sambinélo, Frau Pèrtega un Jakl Hoal, vor an tage, soin bidar khent zo leba in di haüsar un ummar pa beng von lånt. Dar Paolo Dalla Torre hatt geredet vo bia ’z khemmenda gesek di Boinichtn in da gåntz bèlt. ’Z gekhlèppra von spindela von gekhnöppla, pittn baibar boda håm gekhnöpplt, hatt augehaltet di laüt, daz meararste baibar, boda auz pa tages soin zuarkhent; vil håm gesüacht zo vorstiana bia sa tüan ünsarne khnöpplaren zo drena, duch un her asó bahémme, di spindela un machan auzkhemmen söttane schümmane spitz. Azpe disan summar dar Andrea un di Luisa von Mü håm geredet un augehaltet di laüt gedenkhante di zaitn boda ’z mentsch hatt gemak ren pitt allz: khnottn, èlbar un gegrés, vichar; sinamài dar bint, in di sèlln zaitn hatt geredet pinn mentsch un ’z mentsch, redante vo imen, hatten gehoast “dar månn åna pluat”. Vo Lavròu soinda iarkhent di Kaiserjäger un dar “Mario Mato” boda håm o augehaltet di laüt, asó azpe ’z håmda getånt di sèlln boda soin zuarkhent pinn hunt Bernesi. An lestn, abe z’spèrra allz, di khlumman khindar vo Lusérn, duchgevüart vodar Katia, håm augesunk alln di kantzüla gelirnt in “Khlummane Lustege Tritt”. A lustegar tage vor alle di laüt boda soin zuarkhent, ma a schümmadar tage vor alle di sèllnen, an hauf, boda håm gearbatet.  

AN SPRUNG IN 2017

Il “tuffo di Capodanno”, una pratica benaugurale diffusa in diverse parti del mondo, ha avuto luogo anche al lago di Lavarone nel primo pomeriggio di domenica primo gennaio 2017 dove, alcuni temerari, si sono immersi, tuffandosi dal trampolino, nelle fredde acque del bacino lacustre, incitati da un folto pubblico accorso per l’occasione e per godere della soleggiata e tiepida giornata invernale.

Zo vaira a naügez djar boda åheft, soinda sichar vil sachandar zo tüana: ’z soinda di laüt boda gian z’èzza auz, di laüt boda gian zo tåntza, di sèllnen boda gian au zöbrest in an pèrge un pait sèmm az khemm takh, di sèllnen bodase vennen alle pitnåndar in an groazan platz vonar para statt, di laüt boda stian da huam, barm, untar in dekhan un soinda insinamài di sèlln laüt boda, in lest odar in earst von djar, springen in givroratz bazzar vonan sea, von mer odar vonan fluss. Sa soinda ja, sa soin sichar nèt vil, ma sa soinda atz Lavròu o, boda, vor in earst von djar, daz umma in tages dar Lido Marzari un di Apt Alpe Cimbra håm augerichtet an trèff vor alln in sèlln boda bölln inntretn in naüge djar springante in bazzar von sea vo Lavròu. Asó an sunta, in earst von hochnach, izta khent offegitånt a baitz loch in ais un vil laüt soin zuargerift, uminùmm in sea odar atz ais, z’sega ber un biavl månnen un baibar beratnse drinngidjukht. Dar Loris vo Lavròu iz gest dar earst z’springa drinn in sea un zo giana gåntz untar ’z bazzar un hatz gitånt nèt lai a bòtta, ma mearare vert; nå imen håmz gitånt alle di åndarn, khindar o. Bia nå khintaz nèt lust zo tüanaz üsåndarn o? Daz earst von alln mochpar khånen sbimmen un, vo bazta hatt khött in 2015 dar Institut Piepoli, dar 35% von belesan khåntz nèt tüan ma, no birsrar, dar 60% von laüt in Beleslånt magat dartrìnkhan az hettat zo valla in bazzar. Azparaz hettatn zo venna in bazzar un mochan paitn azta eparùmmaz khemmaz zo helva, daz peste beratz z’stiana vest umbrómm sbimmen machataz vorliarn di hitz von laip. Ma mochat süachan z’stiana in da sèll boda khint gehoazt Help position: pitn khopf un in hals auz von bazzar un pinn vüaz gekraützart mochpar süachan zo halta di khnia zuar in stòmego, helvantaz o pitn arm gekraützart vorò üs. ’Z khintaz furse o nèt lust zo springa in givroratz bazzar umbrómm, balbar tüan asó eppaz, in ünsar laip khinta vür daz sèll boda di doktür hoazan shock termico un, daz earst sachan bodaz khint zo tüana, iz zian in atn, eppaz boda magat soin a letzez sachan azpar no soin untar bazzar. ’Z pluat khint lai girüarf bodrùmm zuar in hèrtz un in khopf, daz earst von alln von arm un von schinkh, un ’z hèrtz mocht arbatn vil mearar zo süacha zo haltanaz barm. Baztaz helft iz di adrenalina, boda khint auzgidjukht in ünsar laip baldaz vürkhint eppaz bobaraz nèt impàitn. Vil laüt håm hèrta gigloabet ke, springen in an givroratn sea odar in khalt bazzar von mer, mage helvan zo macha khemmen sterchar di muskln un mage pezzarn ünsar gesùnthait. Ettlane doktür khön o ke daz khalt bazzar mage helvan in atlèti boda, balsa rivan an lången loaf odar a sbera gara, nützan di khèlte von bazzar zoa nèt zo haba bea in di muskln ma, vor alle di åndarn laüt, magaz nèt soin pròprio asó; pezzar stian au pinn oarn!

Gennaio Febbraio Marzo Aprile Maggio Giugno Luglio Agosto Settembre Ottobre Novembre Dicembre
Designed & Powered by edita-rimini